Bio Sydväst ska utvecklas från en regelbunden service till att vara mera en slags happening. Teamet bakom den ambulerande biografen ska satsa på färre, men bättre valda filmer.

Det låter både Anton Elmvik, ansvarig projektorskötare och Ann-Sofie Isaksson, välfärds- och fritidsdirektör på Pargas kommun, förstå.

– Från februari funderar vi på att köra mera på teman som till exempel romantik, skräck, Oscarsvinnare och musikfilmer. Kanske lite mera av ett event kring filmerna. Allt givetvis beroende på vilka filmer som finns till distribution i Finland för tillfället, säger Isaksson och konstaterar att staden vill fortsätta visa film men på ett smartare sätt än tidigare.

Ohållbart system

– Det är inte hållbart att åka ut med en film varannan vecka bara för att vi brukar göra det då vi med säkerhet vet att filmen inte kommer att locka publik. Hellre bygger vi upp någonting nytt och försöker skapa filmupplevelser, säger hon.

Den ambulerande biografen i Pargas har haft visningar varannan vecka, söndagar och måndagar i Pargas, onsdagar i Nagu, torsdagar i Korpo och fredagar i Houtskär. Visningarna i Iniö har varit fredagar var fjärde eller var sjätte vecka. Sommartid har det varit paus i visningarna.

Amanda Båge är den som ansvarar för visningarna i skärgården. Hon har gjort många och långa resor runtom på öarna.

– Under en ”dålig” visning har vi bara en handfull åskådare, medan vi under en ”bra” visning kan ha över tjugo, berättar hon.

– Den film som dragit mest under senare tid var filmen som utspelar sig i Nagu, dvs ”Elämä on juhla, Livet är en fest” som drog hela 95 åskådare bara i Nagu. Den lockade också bra med besökare på de andra orterna, berättar hon.

Forna glansdagar

Bio Sydväst grundades 1981 med första visningen i Korpo, sedan kom Houtskär med och först därefter Nagu och sist Iniö.

Christer Friis som hör till initiativtagarna till Bio Sydväst kan berätta många historier från de tider när visningarna kunde dra närmare hundra personer. En visning minns han särskilt.

– Det var en visning i Korpo som började klockan 19 och åskådarna satt förväntningsfulla i bänkarna. Men när filmen började rulla var det del 3 som visades. På den tiden skulle filmerna klippas ihop och sedan monteras isär igen för varje visning. Att få allt gjort rätt tog lång tid i anspråk. Men publiken satt troget kvar och först klockan tolv hade alla delarna rullat klart!

Det ordnades också regelrätta filmfestivaler tre år i rad i Korpoström, 2006-2008. 1984 minns Christer Friis också med glädje.

– Då blev Bio Sydväst nationellt uppmärksammad eftersom vi fanns med bland de femton orter som hade Finlandspremiär av James Bond-filmen A view to Kill. Men vår glanstid upphörde med kommunsammanslagningen och digitaliseringen, säger han.

Corona och strömningstjänster

I dag är det digital teknik som gäller vid visningarna, vilket har underlättat jobbet.

– Den digitala tekniken gör också att vi får de senaste biofilmerna samtidigt som alla andra. I dag är det jag och Bent Blomqvist från Finlandssvenskt filmcentrum som tar fram förslag och bokar filmer utgående från det nationella filmutbudet, berättar Anton Elmvik.

Han började jobba med Bio Sydväst under coronapandemin.

– Första tiden kunde vi inte ens visa film, och när vi äntligen började var det långt mellanrum mellan stolarna och försiktighetsåtgärder togs för att hålla smittrisken låg. Redan då konstaterades att publikmängden inte var det den var tidigare. Den trenden har i stort sett fortsatt, säger han.

Både Anton Elmvik och Amanda Båge ser att Bio Sydväst liksom hela biografbranschen står inför samma situation.

– För många känns det enklare och bekvämare att via strömningstjänsterna se filmerna hemma i den egna soffan, säger Elmvik.

Men han tror på Bio Sydväst och på dess framtid, men inte såsom den fungerar nu.

– Jag tror på färre filmer, men bättre valda så att vi skapar riktiga biokvällar, mera som evenemang.

Snart sätter teamet igång med att testa ett nytt koncept.