Till innehållet


Luftkvalitet

Luftkvaliteten i Pargas har undersökts i Pargas, där Meteorologiska Institutet år 1986 utförde en första kartläggning av luftens kvalitet. Avsikten var att klarlägga de huvudsakliga kemiska föreningar som inverkar på luftens kvalitet i Pargas, och samtidigt bl.a. granska hur dessa föreningar påverkar barrträden. I undersökningen utnyttjades följande metoder: kartläggning av utsläppen, bedömning av hur utsläppen sprids, mätning av luftens halt av föroreningar och kartläggning av de biologiska skadorna.
I kartläggningen år 1986 konstaterades bl.a. att svaveldioxidutsläppen var 402 ton, som till 62% förorsakades av processverksamhet och 38% av uppvärmning.

En första sk. BIOINDIKATORUNDERSÖKNING av luftens kvalitet utfördes i Pargas och övriga Åbo-regionen åren 1990-1992. Undersökningen gav vid handen att det skett märkbara förändringar i de påväxtlavar som hittas på tallens stam. I huvudsak antas förändringarna bero på kalknedfallet, även om andra luftföroreningar i viss mån har inverkat. De känsligaste arterna tål inte kalkens alkaliserande påverkan eller den manganbrist som kalken ger upphov till. Bioindikatorutredningen ger ett mått på alla luftföroreningars samverkande effekt, detta innebär att de olika föroreningarnas påverkan var för sig inte kan utvärderas helt tillförlitligt. Svavel- och kväveoxider inverkar mest tydligt med skadliga följder på livsfunktionerna hos bioindikatorerna.

I Pargas är risken för försurning inte stor, eftersom kalciumhalten i området är så hög. I Pargas påträffas utglesade barrträd (fi. havupuiden harsuuntuminen) i rimlig eller lindrig omfattning. De färgförändringar hos tallbarr som konstaterades i området, beror i huvudsak på manganbrist. Allmänt förekommer det glesa barrträd i Pargas i samma omfattning som generellt i Åbonejden.

Svavelbelastningen på skogar och jordmån utvärderas på basen av barrens svavelhalt. Barrens naturliga svavelhalt är ungefär 900 ppm. Som en indikation på förhöjda halter antas ofta en ökning över 20% eller m.a.o. 1100 ppm. Bioindikatorundersökningarna visade mätvärden som antydde på en förhöjning av halterna, men de är inte längre höga om man jämför med resultat, som man tidigare uppmätt i Pargas och Åbonejden.

Åren 2000-2001 liksom även 2005-2006 har bioindikatorundersökningen upprepats. Sammanfattningsvis kan konstateras att resultaten av undersökningarna visar att luftföroreningarnas negativa inverkan på omgivningen och på de undersökta växtarterna och jordmånen har minskat en aning.

År 2008-2009 görs i samråd med övriga kommuner och de största industriföretagen i Åbonejden en ny kartläggning över olika utsläppskällor och spridningen av luftutsläppen.

UTSLÄPPSKÄLLOR I PARGAS
Luftkvaliteten i Pargas påverkas av utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från energiproduktion, uppvärmning och trafik, liksom av utsläppen av kalcium i partikelform från processindustrin. Produktionen av fjärrvärme som utnyttjar spillvärme från Nordkalks och Finnsementti Oy:s anläggningar har medfört att belastningen från värmeproduktionen kunnat minskas. Bland utsläppen från processindustrin märks även vätesulfid, kolväten och ammoniak. Trafiken inverkar på luftens kvalitet främst i form av höjda halter av kväveoxider och kolväten. Kustområdet påverkas även av kväveföreningar som driver in från fjärran. Bergullsfabriken liksom cement- och kalkindustrin i Pargas utgör områdets största punktmässiga utsläppskällor.

Skriv ut
Dela |
Upp