Museistugorna

Brattnäs

Brattnässtugan är en landbondestuga från Qvidja gårds ägor. Den torde ha varit bebodd ännu omkring 1920, men år 1929 uppfördes den på museiområdet. Stugan består av ett enda boningsrum och visar hur landbönderna bodde och levde i Pargas under 1800-talet. Interiören är en rekonstruktion, men alla föremål härstammar från allmogehem i Pargas.

Kirjalagården

Den f.d. huvudbyggnaden på Kirjala Norrgård företräder en hustyp som förekom på mindre herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar. Byggnaden stod på sin ursprungliga plats på en höjd så att den dominerade landskapet. Kirjala Norrgård var ett välbärgat rusthåll, men gårdens ägare har också sysslat med sjöfart. Ortens gästgiveri flyttades till Kirjala i slutet på 1700-talet. Tillsammans med Mellangård och Södergård upprätthöll och underhöll Kirjala Norrgård en färja som förde folk över Rävsundet.

Museibyggnadens interiör är från olika tider och representerar olika stilar. Den östra kammaren är t.ex. inredd med möbler i biedermeierstil. Farstukammaren har inretts till ett minnesrum över V. I. Lenin, som övernattade i gården under sin flykt genom Finland år 1907.

Färjklockan

Färjklockan berättar om kommunikationerna till och från Pargas förr. Pargasborna satte upp en färjklocka på Kustöstranden år 1832 för att de som behövde färja inte skulle behöva ropa så högt eftersom den som skötte färjningen på andra sidan inte hörde. Färjklockan användes fram till år 1918 då de röda söndrade den i samband med att de drog sig bort från orten. Klockan placerades på hembygdsmuseets gård år 1952.

Rundilastugan

Rundila torp fanns ursprungligen i Tegelhagen i Pargas på det område där begravningsplatsen numera är. Under åren 1865-1916 bodde skomakare Strandblom och hans bror Vilhelm i torpet. Senare kom huset i kommunens ägo och skänktes till museet. Det återuppfördes på museiområdet i början av 1950-talet. Byggnaden har numera formen av en parstuga. Stugans interiör visar ett hantverkarhem från 1900-talets början. Kammaren är inredd till en skomakarverkstad och i salen finns skolmaterial från Pargas skolor utställda.

Malmnässtugan

Malmnässtugan är från Skräbböle och den donerades till museet av Pargas Kalk Ab år 1937. Huset är en parstuga med stuga i ena ändan, farstu och kammare på mitten och en bod i andra ändan. Snickarens och timmermannens olika verktyg finns utställda i stugan. Kammaren är inredd med möbler från Pargas och väggarna där är tapetserade med tryckta tapeter i ark som härstammar från Toijois Norrgård. Boden i andra ändan av byggnaden är ombyggd till ett uppvärmt lager där bl.a. museets textilier förvaras.

Kajutan

Skonaren Primus byggdes troligen i Kristinestad år 1857. I ett senare skede kom den till Pargas och då var Carl Fredriksson från Kirjala Norrgård korrespondentredare för bl.a. Primus och skonertskeppet Toverus. När Primus höggs upp i Kirjala strand på 1870-talet, blev kajutan tillvaratagen och innan den flyttades till museiområdet 1955, stod den på Kirjala Norrgårds gårdsplan och användes av ungdomen som sovplats sommartid. En del av den fasta inredningen har bevarats.

Attustugan

Båtsmanstorpet Berghäll låg vid Storstrand på Attu. Stugan skänktes till hembygdsmuseet av Attu Ab 1937. Till typen är den en parstuga i dess mest ursprungliga form. Den består av två skilda timror, stuga och bod, vilka förenats under samma tak så att utrymmet mellan dem blir en farstu. Båtsmanstorpet är täckt med takved. Själva stugan, boningsdelen består av ett enda rum. Den är inredd med några få enkla möbler och här visas också en del fiskeredskap och vapen.

Lielaxstugan

Landbondestugan är från Lielax Mellangård. Den uppfördes på museiområdet år 1957. Stugans och stugkammarens inredning är från förra sekelskiftet. Här finns redskap som kan anknytas till textilt hantverk utställda. I farstukammaren finns en kammarhandel med butiksvaror och förpackningar från 1900-talets mitt.

Boden

Boden är från Parsby kapellansboställe och har använts som spannmålsbod. Den flyttades till museiområdet 1953. I boden finns bl.a. sädeslårar och tunnor.

Loftet

Den första byggnad som hämtades till museet var loftet. Den köptes från Jullas i Kustö och uppfördes på museiområdet sommaren 1928. Den nedre våningen består av två bodar och i den övre våningen finns ett enda rum med en svalgång utanför. Loftet användes som förvaringsutrymme och på sommaren flyttade ungdomarna ut till loftet och sov där.

Ordenshemmet

Byggnaden uppfördes antagligen på 1700-talet som gårdsbyggnad för hemmanet Parsby Södergård på dess nuvarande plats. Under slutet av 1800-talet fungerade huset som skola. Godtemplarlogen ”Pargas Väl” grundades år 1922. För att få en samlingslokal köpte logen byggnaden av kommunen. Huset fick namnet Ordenshemmet och byggdes delvis om. Inredningen från början av 1950-talet har bevarats. I stora salen finns bl.a. målningar som symboliserar logens syftemål: nykterhet, fred och broderskap samt upplysning. Logen sysslade också med hembygdsforskning och var initiativtagare till att hembygdsföreningen grundades år 1928. År 1990 donerade logen huset till Pargas hembygdsförening. I byggnaden ordnas numera specialutställningar och här finns också museets försäljningspunkt, kansli och kök.