Historia

Nagu kommunområde är en del av den unika åboländska skärgården. Hela arealen är 1 250 km² av vilken landarealen utgör 243,9 km².

Kommundelen består av två huvudöar, Storlandet och Lillandet, och ett tjugotal större holmar. Totalt ca 3 000 holmar, kobbar och skär.

Nagu är en gammal socken, omnämns första gången i skrift 1395. Nagu sockens namn stavades då Nave, Naw samt Nawe, medan man år 1540 skrev Naau, Naffu och Naw. Namnen Stoor-Nawo och Lill-Nawo anges som namn på de två huvudöarna, idag Storlandet och Lillandet. I det finska språkbruket kallas öarna ännu idag för Iso-Nauvo och Pikku-Nauvo, dvs. ”Stor Nagu” och ”Lill Nagu”.

Nagu gråstens kyrka är byggd i början av 1400-talet och helgad åt S:t Olof. Porten eller stigluckan uppfördes år 1767. Kyrkans vackra Schwanorgel, vilken inköptes 1791, är fortfarande i bruk.

 

Nagu kyrka i vinter- och sommarskrud

 

Nötö kyrka, Abrahamskapellet, invigdes den 2 juli 1757. Två kapell hade dessförinnan funnits på ön.

Själö hospitalkyrka uppfördes under åren 1733-1734. Tidigare fanns på platsen S:t Görans kapell, som hade flyttats från Åbo och upptimrats på nytt på Själö år 1624. 

Ännu i början av förra seklet var sjöfarten den viktigaste näringsgrenen, så småningom övertog dock jord- och skogsbruk samt fiske denna ställning. På senare tid har turismen utvecklats till en betydande näringsgren, likaså den småskaliga industriverksamheten.