Arbetsfördelning
I kommunreformens kölvatten fortsätter också diskussionen om kommunernas uppgifter, oftast betyder det här hur arbetsfördelningen mellan stat och kommun sköts.
En funktion som ibland diskuteras är specialsjukvården, skall den flyttas över till staten?
I Norge gjorde man det och följden var en explosionsartad kostnadsökning, utan att servicen blev bättre. En bidragande orsak lär vara att nu försöker kommunerna skicka patienterna till dyr sjukvård som staten betalar i stället för att ta hand om patienterna inom det kommunala systemet. Vi skall komma ihåg att det är samma pengar vi talar om. Sköter staten sjukvården så vinner inte kommunerna på det för vi kan skriva upp att staten nog drar ner på överföringarna till kommunerna så att den ekonomiska nyttan uteblir för kommunerna. Skulle det gå som i Norge skulle helheten dessutom bli dyrare. Nej, det är nog klokare att behålla hela vårdkedjan i kommunernas grepp även om det kräver både starka kommuner och en administrativ nivå som motsvarar dagens sjukvårdsdistrikt.
I Danmark övertog kommunerna ansvaret för arbetskraftsförvaltningen när de genomförde sin kommunreform. Det är nånting som är värt att utreda också hos oss.
En ännu viktigare fråga än arbetsfördelningen är frågan om statens styrningsmekanismer. Som det nu är lägger staten och sektorministerierna allt större börda och ställer allt strängare krav på kommunerna.
Det kostar stora summor och kräver ständiga sparåtgärder inom kommunerna.
Det är lite väl enkelt idag att ge nya uppgifter åt kommunerna och samtidigt kräva att kommunerna skall öka sin produktivitet för att klara av det.
De ekonomiska framtidsutsikterna gör det nog nödvändigt att fortsätta med reformerna och öka effektiviteten i kommunerna men att i tillägg klara av att finansiera nya välfärdstjänster är mer än vi kommer att klara av.
En funktion som ibland diskuteras är specialsjukvården, skall den flyttas över till staten?
I Norge gjorde man det och följden var en explosionsartad kostnadsökning, utan att servicen blev bättre. En bidragande orsak lär vara att nu försöker kommunerna skicka patienterna till dyr sjukvård som staten betalar i stället för att ta hand om patienterna inom det kommunala systemet. Vi skall komma ihåg att det är samma pengar vi talar om. Sköter staten sjukvården så vinner inte kommunerna på det för vi kan skriva upp att staten nog drar ner på överföringarna till kommunerna så att den ekonomiska nyttan uteblir för kommunerna. Skulle det gå som i Norge skulle helheten dessutom bli dyrare. Nej, det är nog klokare att behålla hela vårdkedjan i kommunernas grepp även om det kräver både starka kommuner och en administrativ nivå som motsvarar dagens sjukvårdsdistrikt.
I Danmark övertog kommunerna ansvaret för arbetskraftsförvaltningen när de genomförde sin kommunreform. Det är nånting som är värt att utreda också hos oss.
En ännu viktigare fråga än arbetsfördelningen är frågan om statens styrningsmekanismer. Som det nu är lägger staten och sektorministerierna allt större börda och ställer allt strängare krav på kommunerna.
Det kostar stora summor och kräver ständiga sparåtgärder inom kommunerna.
Det är lite väl enkelt idag att ge nya uppgifter åt kommunerna och samtidigt kräva att kommunerna skall öka sin produktivitet för att klara av det.
De ekonomiska framtidsutsikterna gör det nog nödvändigt att fortsätta med reformerna och öka effektiviteten i kommunerna men att i tillägg klara av att finansiera nya välfärdstjänster är mer än vi kommer att klara av.
Kommentarer (0)
Kommentera
