testi

Till innehållet

Biosfärområdet som modell för en hållbar samhällsutveckling

2.2.2017 Pia Prost

Sedan 1994 har stora delar av Åbolands skärgård varit medlem av Unescos globala nätverk av biosfärområden, som alla arbetar för att förbättra relationen mellan människan och miljön. 2016 finns 669 biosfärområden i 120 länder, varav Skärgårdshavets biosfärområde är ett av två i Finland. Det andra finns i Norra Karelen.

IMG_5080.JPG

Var tionde år bör alla biosfärområden rapportera om sin verksamhet till Unescos program Människan och biosfären (MAB), den instans som beviljar statusen som biosfärområde. Under hösten 2016 har Skärgårdshavets biosfärområde slutfört arbetet med sin 10-årsrapport för perioden 2005-2015. Rapporten i sin helhet finns på hemsidan www.skargardshavetsbiosfaromrade.fi.  

Verksamheten i Åboland följer i stora drag MAB-programmets riktlinjer, men riktlinjerna ger utrymme att möta lokala behov och utmaningar. Alla biosfärområden i världen fokuserar på människan i naturen. För Skärgårdshavets biosfärområde är verksamhetens kärna att genom samarbete hitta hållbara sätt att bo och verka i skärgården - sätt som främjar en positiv skärgårdsutveckling och ett rent hav.

Vad har då hänt inom biosfärområdet under de senaste tio åren?

Konceptet Mathantverk har starkt lyfts fram under de senaste åren. Lokal, småskalig matproduktion och förädling har gynnats genom ett flertal projekt och kurser. För tillfället är de två projekten Kustens mat och Mera närmat i Egentliga Finland aktuella.

Biosfärområdets kontor har gjort stora insatser för att främja fårnäringen i skärgården. Fårhållning lämpar sig väl för det splittrade ö-landskapet, som ger goda förhållanden för en småskalig, högkvalitativ köttproduktion. Intresset för fårnäringen har ökat markant på tio år. Betande får har också en viktig uppgift inom landskapsvården. Inom projektet Knowsheep utbyttes kunskap och erfarenheter med fårfarmare i Estland och Sverige för att gynna fårnäringen genom hela produktionskedjan, från fårhållning till förädling och marknadsföring av fårprodukter.

Traditionell djurhållning i skärgården har både ekologiska och kulturella fördelar. Skärgårdshavets biosfärområde har lyft fram de ekonomiska aspekterna av kulturell landskapsvård och uppmuntrat bönderna att marknadsföra sina produkter som naturbeteskött. Biosfärområdet har även genomfört kurser i att utbilda landskapsvårdare, samt befrämjat samarbetet mellan markägare och djurhållare för att göra förflyttningen av djur i skärgården smidigare.

Under det senaste decenniet har ett speciellt fokus satts på verksamhet som strävar efter att minska avfolkningen i skärgården. Biosfärområdet spelade en viktig roll i grundandet av Åbolands Skärgårdsstiftelse år 2008. Aktiviteterna inom biosfärområdet och stiftelsen är tätt sammanknutna, vilket öppnat upp för nya möjligheter för Skärgårdshavets biosfärområde. Verksamheten på ön Brännskär har blivit en modell för hur en bebodd och livskraftig skärgård kan gynnas.  

Biosfärområdet har inte utvecklats till ett turismmål i sig självt, vilket inte heller har varit en uttalad strävan. Men biosfärområdet har deltagit i utvecklandet av hållbar turism i området genom strategisk planering, certifiering av turismföretag i samarbete med PanParks, nya vandringsleder, material och broschyrer som presenterar byarna i ytterskärgården och biosfärområdet i stort.

BO_Flaggan-2.jpg

En viktig del av biosfärområdets verksamhet är att stöda utbildning inom miljö- och hållbarhetsfrågor i området. Biosfärområdet tillhandahåller själv undervisning, men fungerar även som en länk mellan universitet och forskningsinstitut och allmänheten. Biosfärområdet i skolan riktar sig till ungdomar i högstadieåldern, medan Gäddan och gänget lär barn i dagisåldern om livet i havet. Biosfärområdets årliga seminarier, Skärgårdshavets Vinterträff och Forum för Skärgårdsforskning, är ett sätt att överbrygga gapet mellan forskare, skärgårdsbor och lokala aktörer.

Detta är några exempel på verksamhet som skapats eller vidareutvecklats inom Skärgårdshavets biosfärområde under de senaste tio åren. Rapporten speglar även de mest aktuella förändringarna i miljön, både över och under vattenytan, samt redogör för de främsta forskningsrönen i regionen. Samhällsutvecklingen och de största förändringarna inom näringslivet tangeras kortfattat. I rapporten listas även de miljöprogram och samhällsrapporter som sammanställts för området under de senaste tio åren.

Biosfärområdet hjälper gärna till med att utveckla våra skärgårdssamhällen i en hållbar riktning - tag gärna kontakt!

Katja Bonnevier, koordinator & Pia Prost, koordinator tf


Biosfärområdeskontoret ligger administrativt under Pargas stad och sköts i samarbete med Kimitoöns kommun och NTM-centralen, som har det regionala ansvaret för förvaltningen. Kontoret är beläget mitt i biosfärområdet i stadens utrymmen i Korpo kyrkby. Biosfärområdet koordineras genom en heltidsstjänst. För tillfället sköts uppgifterna av två koordinatorer på 50% vardera. Projektverksamheten inom Skärgårdshavets biosfärområde förverkligas av olika partnerorganisationer.

Kommentera

Namn *

E-post *

WWW

Kommentar*

Ange nummer fem som siffra*

* är obligatoriska
Vi publicerar inte e-postadresser. Namn och adress används endast för att identifiera författaren. Skickade meddelanden kontrolleras innan publicering.
Skriv ut
Dela |
Upp